Arbetet

Arbetet


Du övar upp ditt muskelsinne och kommer tillrätta med bl a

  • dålig hållning
  • begränsad andning
  • besvär och smärtor i t.ex. rygg och axlar


Du lär dig

  • röra dig på ett sätt som bygger upp kroppen och inte sliter ut den
  • stå, gå, sitta, springa, böja dig, bära saker med självklar lätthet utan att få ont
  • utföra motoriskt utmanande rörelse med lätthet
  • fokusera och välja flow
  • vara närvarande på scen och beröra med ditt personliga uttryck


Du hittar

  • balans
  • styrka
  • avspänning

Som musik- och rörelselärare möter jag ofta folk som känner obehag inför att använda kroppen. Man blir ständigt påmind om kroppen för att den gör ont och upplevs som ett hinder att göra vad man vill. Att ha "sin sjukgymnast" är lika vanligt som att ha "sin frisör". Kropppen är något som ska fixas med, tränas, stretchas och kontrolleras, lappas och lagas. Uttrycket "jag och min kropp" beskriver väl den sorgliga splittringen.

Var finns njutningen och lusten?

Var finns glädjen i att uttrycka sig?

Var finns nyfikenheten på att lära mer?

Att återerövrar helhetsuppfattningen om sig själv.

Att bli "Jag" från topp till tå.

Med detta arbetssätt återerövrar du helhetsuppfattningen om dig själv.

Ki-kommunikation är ett verktyg som gör lärandet tydligt, omvälvandet och enkelt.

Ki-kommunikation


Är ett sätt att lära genom upplevelsen i kroppen till skillnad från att tänka på kroppen. Förändringen känns i kroppen, syns i uttrycket och hörs på rösten och i tonbildningen. Det blir en aha-upplevelse som förändrar din varseblivning och skärper dina sinnen. Med lätta tryck på kroppen från läraren, får du omedelbar återkoppling genom ditt kinestetiska sinne, ditt muskelsinne. Den direkta responsen gör dig medveten i stunden, när felbelastningen sker och du lär dig snabbt vad du ska göra istället. Det blir enkelt att förändra dåliga vanor i hur du t ex står, går, sitter, bär och håller i saker.

Du lär dig rör dig och uttrycka dig med tillit till att det blir som du vill, så som det är möjligt just nu. Oron för att t ex rösten spricker, fingrarna missar placeringar, ryggen går sönder, axlarna gör ont, luften tar slut, kroppen börjar skaka vid nervositet - allt det skapar spänningar stora nog i sig för att framkalla både besvär i kroppen och nervositet. Feedback genom ki-kommunikation skapar trygghet i dig själv och tillit till dina förmågor.

Du lär dig använda din ki dvs din livsenergi (som i ki-akido, taichi, qigong) i dina handlingar. Det upplevs både för dig och omgivningen som

  • koncentration
  • flyt
  • självklar enkelhet
  • äkta och närvarande uttryck

Du får nycklar så du kan använda kroppen på ett hållbart sätt:

  • i balans och stabilitet
  • andas fritt
  • inom ledernas gränser och inte i ytterlägen
  • med kraft från hela kroppen och inte överbelasta delar

Du övar upp din kinestitetiska intelligens

  • blir medveten MED kroppen och inte OM den
  • blir närvarande i det du gör och behöver inte tänka på hur kroppen ska utföra handlingen
  • Lär dig öva teknik utifrån hela din kompetens och inte som en specifik detalj

Vad heter det?


Tim Finucane gjorde många försök att hitta ett rättvisande namn åt det här arbetssättet. På 80-talet hette det STR (Sammanhållning Teknik Resultat), 90-talet IRM (Inner Resource Management) och nu på 2000-talet Powerergonomics. Men namnet i sig säger inte så mycket, utan är mer ett uttryck för sin tid. Innehållet och kunskapen däremot är tidlöst. Det är till sist du som hör namnet som skapar din förståelse av vad det betyder. Om du inte har varit med om upplevelsen tidigare, så vet du inte vad som menas. Och hur sätta namn på det som är en upplevelse, en insikt, en praktisk kunskap sprungen ur erfarenheten av att göra någonting? Hur sätter namn på ”det”? Som i ”Nu har jag Det!” eller ” Du har Det!” Vi ser, vi känner, vi hör - vi förnimmer med våra sinnen när allt stämmer – men hur sätta ord på det? Tims lärare sa till honom ”Hellre byta namn och behålla innehållet, än behålla namnet men ändrat innehållet.” Han var sensei i Ki-aikido.

Jag har kallat det Dynamisk hållningslära och Musisk ergonomi i ett försök att passa in kunskapen i kursplaner. Men de orden begränsar innehållet och får läsaren att associera i gamla tankebanor. Begreppet ergonomi har t ex helt avskalats sin existentiella dimension i den svenska vokabulären. Det förknippas av många med antingen mekanisk positionering av kroppen, eller med tekniska uppfinningar och prylar som stolar, bord och t ex tangentbord.

En annan av mina lärare, Jacques Dropsy, kallade det för ”Den osynliga övningen”. En elev till mig kallar det ”Bodyfullness”, en annan för ”Röst-qigong”. Kärt barn har många namn. Jag kallar nu den metod jag använder mig av i mitt arbete för Ki-kommunikation. Med ett bättre gehör för ditt kinestetiska sinne, "kroppsgehör", får du nycklar att förstå hur använda din energi, livskraft, på ett hållbart sätt.


Var kommer det ifrån?


Kunskapen bygger på ki-träningen i ki-aikido. Det kan sägas handlar om hur jag bäst handskas med min kraft, dvs. är avspänd och i balans i mötet med mig själv, min uppgift och i kommunikation med andra. Tim har gjort ett enastående jobb och sett igenom pedagogiken så den blivit lätt att förstå och ger tydligt resultat för alla. Det som verkat flummigt och obegripligt har han förtydligat, det som är komplicerat och tyckts ouppnåeligt har han förenklat.

Jag har alltid inspirerats av de läror som utgår från det som är, och inte från något mer eller mindre uppnåeligt ideal. Detta är grunden i min utbildning till rytmikpedagog och är gemensamt för Aktiv avspänning, Basal kroppskännedom, Powerergonomics och Learningmethods.


Vad skiljer detta från andra träningsformer och tekniker?


 som t ex Alexanderteknik, Feldenkreismetoden, Qi-gong, Tai-chi, Yoga, Mental träning och vanlig sjukgymnastik?

Målet sägs vara detsamma, men vägarna dit är olika.  En del tar vägen över Sibirien till Rom, andra åker direkt söderut. Många menar att resan är viktigare än målet och att det tar lång tid att förstå. Jag menar att förändringen i sig är omedelbar och med den ser resan helt annorlunda ut. Du är redan framme. En skillnad är synen på människan och kroppen. I många träningsformer är fokus på kroppen som ska stärkas. lagas, fixas, stretchas och förändras. I detta arbete är fokus på dig - du som kroppsanvändarare och hur du tar plats utifrån hela dig här och nu. Detta gör en enorm skillnad i pedagogiken. Den hjälper dig att själv uppleva vad som är hållbart och hur du lär dig att uppnå det. Med ett bättre kroppsgehör för din kropps egna signaler blir du självgående och behöver inte längre uppsöka experter för att korrigera kroppen.

En annan stor skillnad är hur tillämpbar kunskapen är i din vardag. Du kan direkt överföra kunskapen om den samlade människan på allt du gör. Om det så handlar om att bära ett barn, matkassar eller instrument, att sitta framför datorn eller i bilen, stå och vänta på bussen eller köa, att diska och dammsuga, hämtar upp saker från golvet eller borstar tänder, spela golf, jogga eller rida – i allt är kroppen ditt instrument. Det är i denna vardag du hela tiden använder kroppen– och därmed har mest tid vara uppmärksam på, öva och träna ditt kroppsgehör. Rör du dig på ett sätt som stärker och förlänger din muskulatur och ditt kinestetiska sinne? Eller använder du dig på ett sätt som försvagar, förkortar muskulaturen och förstummar dig för din egen kropps signaler?

Det blir tydligast och mest givande när du applicerar det du lärt i kommunikation med andra eller i ett sammanhang där du vill uppnå ett resultat.  Som musiker får inte bara en kropp som håller utan också en ton som bär och berör. Som ryttare upplever du en helt annan kontakt med hästen som blir glad när du sitter lugnare i sadeln. Som golfspelare blir slagen rena och du når dit du vill.

När du tar med den här kunskapen i dina andra träningsformer hittar du balansen i det du gör, jobbar inom dina gränser i ställer för i ytterlägen och utifrån den kraft du redan har utan att överanstränga dig. Denna kunskap förebygger de besvär, och t o m skador, som många får av sin träning.

Denna metod är egetligen ingen träning i sig utan handlar om hur du använder din kropp i vardagen. Den är både förebyggande och rehabiliterande för kroppen, den ger både avspänning och ökad prestation i handling.

Den största skillnaden är ändå att fokus inte ligger på kroppen som något enskilt som ska stärkas, stretchas, placeras, slappnas av, fixas och kontrolleras – utan på hur du använder hela dig i ett sammanhang.


Kan jag ta manuella behandlingar samtidigt?


Osteopati, naprapati, kiropraktik, massage kan sägas hjälper dig utifrån att justera kroppen genom manipulationer. Du får ett välstämt instrument att spela på. Men sedan är frågan hur du spelar med dig, dvs. använder dig. Om du återgår till de vanor som skapade problemet dröjer det inte länge förrän du behöver en ny behandling. Vad är hönan och vad är ägget? I många fall är spänningar i kroppen ett symptom, dvs en signal på att DU som kroppsanvändare gör något fel. Att då behandla symptomet kommer inte ge en varaktig lösning. Snarare etablera behovet av korrigering och upplevelsen av att kroppen är svag och dålig. Att istället förstå det geniala med kroppens uppbyggnad, där det till och med finns en inbygd larmsignal när du använder dig mindre optimalt.


Copyright  ©  All Rights Reserved